Jorden runt med början och slut i rondellen vid återvinningsstationen

Cykeln är förankrad i gräsmattan och går inte att rubba. Metallröret till sadeln är förlängd och går rakt igenom, ner under marknivå där den är fastsvetsad i ett jordankare.

Den uppochnervända cykeln var en del av utställningen ”Hos oss” som arrangerades av Årstads (mycket tillfälliga) konsthall 2023. Här nedan en liten reflektion om hur verket kom till.

Jag tittade ut genom tågfönstret. I en glänta mellan träden som for förbi stod en uppochnervänd cykel. En ögonblicksbild som fastnade på näthinnan. Någon som lagade punktering? Jag minns när jag själv lagat cyklar, när pappa lärde mig hur man kunde hitta hålet genom att systematiskt trycka ner slangen i en hink med vatten och det kom bubblor. Nu har jag visat samma metod för mina döttrar. Tåget far vidare. Cykeln som perfekt symbios mellan människa och maskin. Uppochnervänd förlorar den sin funktion, förvandlas till ett mikrokosmos. Kanske man kan väva något mellan ekrarna, trådarna kan förlängas och sättas fast i marken. Som om någon slagit läger och använt cykeln som ställning till sin tältduk… 

Nu står den här på gräset i rondellen vid återvinningsstationen med hela jordklotet på sin sadel.